Something in the way

Det har gått ett år. Mer än ett år. Jag tror jag har kommit på varför jag har hamnat i det här mönstret. Varför allt alltid ska verka så omöjligt för mig. Varför jag alltid hamnar i samma situation som tär på mig tills jag knappt existerar längre.

Jag vet inte vem jag ska vända mig till?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0