All you need is love

Jag slog precis i min stortå på det där stället som man har slagit i kanske tusen gånger tidigare. Bara för att öka smärtan. Det värsta är att smärtan stannar dunkandes i tån i flera minuter efteråt. Ibland önskar jag faktiskt att min kropp inte var en klumpig elefant som gillade att retas med min hjärna. Men idag kan jag inte göra annat än att hylla The Beatles. Något som får mig lugn är deras låtar. So I guess att den här dagen får vara i ära till deras skapelse. Den åttonde januari tvåtusenåtta. Puss så länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0